Vad orskar och hur kan man förebygga utmattningssyndrom?

Utbrändhet eller utmattningssyndrom är numera en av de vanligaste anledningarna till varför människor sjukskrivs från sina arbeten - vi talar därför om vår tids vanligaste folksjukdom. All stress är inte farlig, men att utsättas för långvarig stress kan vara skadligt för oss. Det är i samband med den långvariga stressen som psykiska och fysiska besvär kan uppkomma. Detta blogginlägg beskriver vad mer som kan orsaka utbrändhet, vad som kännetecknar sjukdomen och hur man som företag förebygger det på arbetsplatsen. 

Vad orsakar utmattningssyndrom och vilka drabbas?
Det är sällan bara en orsak som gör att man drabbas av just utmattningssyndrom. En vanlig orsak är att det är svårt att hitta en bra balans mellan sitt privatliv och arbete. Enligt statistik från Försäkringskassan är åldersgruppen 30-39 år den som drabbas mest av stressrelaterad ohälsa. Det är ofta under denna period som både arbete/studier och småbarnslivet konkurrerar om tid och skapar en dubbel arbetsbelastning. Barn innebär ett stort försörjningsansvar och mer obetalt arbete. Enligt Försäkringskassan har kvinnor 41 % högre risk att drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa och till största del beror detta på bristande jämställdhet och en högre grad av dubbelarbete hos kvinnor. Det är oftast kvinnor som drar det tyngre lasset i hemmet vilket ökar deras arbetsbelastning. Risken för utmattning ökar också i samband med graviditet.

Tempot på arbetet är ofta högt vilket är krävande. Att utsättas för en stor arbetsbelastning under en längre tid utan att få möjligheten att vila upp sig kan resultera i just utmattning. Nedan listar vi de vanligaste orsakerna på arbetsplatsen som resulterar i utmattningssyndrom.

1. Orättvisor
2. Inte tillräckligt med uppskattning
3. Konflikter på arbetet
4. För många arbetsuppgifter
5. Känslan av att tappa kontroll
   
   

Hur kännetecknas utmattningssyndrom? 
En person drabbas både av psykiska och fysiska besvär i samband med utmattningssyndrom och det är vanligt att många också haft flera stressrelaterade besvär innan de blir sjuka. Vilka symtom en drabbas av varierar från person till person och oftast drabbas en av fler symtom. 

Känslomässiga symtom

• Du är lättirriterad, orolig och nedstämd.

• Du har ångest.

Trötthet och sömnproblem

• Du har ingen energi och upplever en stor trötthet som inte går att vila bort.

• Du känner dig utmattad.

• Du har börjat lida av sömnproblem.

Tankemässiga symtom

• Du har koncentrationssvårigheter eller minnesstörning.

• Du har problem med att planera och genomföra olika uppgifter.

Fysiska symtom

• Du har fysiska besvär som hjärtklappning, yrsel och värk.
• Du är väldigt känslig för ljud.
• Du kan få olika typer av mag- och tarmbesvär.
  
  

Hur kan utmattningssyndrom förebyggas på arbetsplatsen?
Genom att kontinuerligt göra systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) kan man upptäcka brister i verksamheten i tid och åtgärda problem. Nedan listar vi en checklista på punkter som är bra att ha koll på inför detta:

1. Lön - Är lönerna på arbetet rättvisa? 

2. Jämställdhet - Behandlas alla på arbetet lika? Har alla samma möjlighet till befordran, utveckling och varierade arbetsuppgifter?

3. Kränkningar - Riskeras medarbetare att uppfatta något på arbetsplatsen som kränkande eller diskriminerande?

4. Stöd - Finns det resurser medarbetarna kan vända sig till för att få stöd när det behövs? 

6. Krav - Är kraven arbetsgivaren ställer på de anställda rimliga? Finns det en balans mellan arbetsuppgifter och deadlines? 
7. Självständighet - Har medarbetarna en möjlighet att själv ta initiativ till nya arbetsuppgifter eller ansvarsområden? Upplever medarbetaren att hen har möjlighet at själv bestämma över hur hen lägger upp sitt arbete eller blir hen styrd, granskad och kontrollerad ofta? 
   

Hur man återgår till jobbet efter utmattningssyndrom?
Många lider av en oro att återgå till arbetet och att komma tillbaka till samma vardag som innan sjukskrivningen och det som gjorde en sjuk. Många upplever en rädsla för att symtomen ska komma tillbaka och att arbetet ska förvärra situationen. Det är också vanligt att det finns en oro för att bli utfryst och mobbad på sin arbetsplats. Det är alltså inte en lätt match att återgå till jobbet efter en sjukskrivning för utmattning för någon men det finns saker att göra för att underlätta. 

• Ge utrymme för vila - I början behöver man bara vila och inte ta på sig för mycket ansvar. Att ha en fortsatt kontakt med arbetsgivare om jobb kan utlösa ännu mer stress. Därför bör kommunikationen om arbetet undvikas. Håll istället enbart kontakt på en social och stöttande nivå. Du som arbetsgivare kan checka in i bland och höra hur medarbetaren mår. 
  
  
• Mjukstarta - För att minska oron och stressen kring första dagen arbetsdagen kan medarbetaren med fördel besöka arbetsplatsen några veckor innan. Vistas på arbetsplatsen och umgås med kollegor utan att känna att hen har en massa uppgifter att utföra eller leverera. 
  
  
• Trappa upp gradvis - Varken medarbetaren själv eller arbetsgivaren bör ha höga ambitioner eller förväntningar på att medarbetaren ska arbeta fulltid. Viktigt är att medarbetaren ser sig och sin kropp tid att vänja sig gradvis vid att komma tillbaka till arbetet. Ett förslag kan vara att börja med 25 % och sen trappa upp efter ork, behov och lust. 
  
  
• Skapa tillit - Inget bra kommer ur en stel och otrygg relation medarbetare och arbetsgivare emellan och  särskilt inte efter att medarbetaren varit sjukskriven en längre period. Du som arbetsgivare behöver bygga upp tillit som gör din medarbetare trygg som hen bara kan på arbetsplatsen.
  
  
• Var uppmärksam för bakslag - Alla som en gång haft utmattningssyndrom är extra stresskänsliga och klarar inte lika mycket varken psykiskt eller fysiskt som innan. Det är dessvärre inte säkert att hen någonsin kommer bli helt återställd rent mentalt. Var därför vaksam som arbetsgivare och ha regelbundna avstämningar och en plan för hur medarbetaren ska återgå och anpassa sitt arbete efter sin sjukdom.